Orolig tid där alla liv är lika värda – eller?

Blandat

Är inte förvånad och frågar mig inte heller varför vi i Sverige bryr oss så mycket mer om Parisattacken än om Beirut dagen innan då 239 skadades och 43 personer dog av en annan IS-attack. Beirut är inte ett resmål för oss för att gå på teater, sitta på café eller shoppa i så då har vi inte samma känslosamma respons på Beirut som för Paris.

 

ljus

 

Men det som förvånar mig är att överallt tänds monument upp i franska flaggans kulörer och världsledare talar om ett angrepp mot hela världens öppna samhälle och befolkning. Hela världens befolkning var redan under attack från extremister innan de brutala Parisdåden. Våra medmänniskor led redan innan persiennerna drabbades. Alla liv är lika mycket värda.

Glöm inte Paris, men glöm inte Beirut dagen innan, Syriens och Iraks innevånare som drivs på flykt undan dagliga attacker av samma typ av extrema dårar under de senaste FEM ÅREN…

Jämför denna notis i Aftonbladet om Beirut mot deras oändliga artiklar om Paris… klart att vi vanliga människor blir färgade av denna snedvridning av rapportering.

Det stannar ju inte ”bara” med dessa attacker utan även i Kenya i April i år dödades 147 människor mest studenter i en attack av religiösa extremister och skulle kunna rada upp otaliga obehagliga händelser som sker mot shiamuslimer eller mot andra grupper som råkar tycka olika mot någon annan grupp.  Det finns otaliga tragedier och dödssiffror som vi inte direkt uppmärksammar med dagslånga evighetssändningar i flera tv-kanaler…

Vad jag är rädd för är att de som bor i dessa länder ser hur vi ser på deras värde och märker att vi värderar europeer högre än dem det tycker jag märks med tydlighet bland annat HÄR i en hjärtskärande text ”From Beirut, This is Paris: In a world that doesnt care about Arab lives”.

Det går dock inte att leva livet genom att känna kompakt sorg. Vi får inte låta det hemska som händer hela tiden förlama oss utan vi måste kämpa vidare och hålla vårt samhälle så som vi vill ha det och inte låta oss skrämmas till tystnad eller att sluta stå upp för vad som är viktigt.

Inget kan rättfärdiga dödande av oskyldiga. Inget rättfärdigar att öka våldet nu för då är vi en del av våldsspiralen.

Hoppas vi kan vara kloka nog att vara tacksamma för det vi har, modiga nog att hjälpa de som behöver oss och tillräckligt klarsynta att vi kan skilja på terrorister och medmänniskor oavsett var de kommer ifrån eller vilken slags gud de säger sig tro på.

Jag litar på oss. Låt oss hjälpas åt.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Föregående story
Nästa story

You Might Also Like