Våndan att sätta ett pris.

Varje gång jag ska sälja något jag gör har jag svårt att ta betalt. Vare sig det gäller ett slöjdat alster eller en handling eller tjänst. Jag har svårt att ta betalt för mitt arbete. Allra svårast är det att sätta pris på varor som jag ska sälja som jag har gjort själv.

Om jag ska följa råd om hur jag prissätter så sätter jag för lågt och sätter jag för högt för den kundkrets jag har får jag inget sålt. Ett svårt dilemma eftersom jag sällan vet hur min kundkrets kan se ut. Den är blandad. 

Det är svårt också när jag känner kunden väl dvs om det är en vän, granne eller någon annan jag har en relation till och som jag inte vill sabba på något vis. Hur sätter jag ett bra pris?

Oftast är det bara i mitt huvud kampen pågår och kunden vem det än månde vara har faktiskt aldrig klagat förutom på att det är för billigt. Så egentligen vore det väl mycket enkelt eller hur – konstatera att jag är dålig på att sätta högt pris och våga stå för det jag faktiskt begär för varan… eller så säger den som tycker det är för dyrt ingenting och jag har ingen koll på vad mina förlorade kunder anser är ett rimligt pris…

Jag är inte ensam med denna vånda. Har läst hur Nusse funderar vilket stämmer mycket väl med vad jag har grunnat på. Det är en hel del både pengar och möda samt tankeverksamhet som går åt vid tillverkning och framtagande av produkter. Det jag kommer på nu är:

Kostnader
– Material
– Tid
– Förpackning
– Marknadsföring
– Resor
– Verktyg
– Frakt

För att få ut ditt pris på din vara kan du räkna såhär:

Räkna ut pris

material + tid + övriga kostnader + vinst = pris till återförsäljare

återförsäljarpris x 2 (minst) = pris till kund

Alltså om du köper material för 10kr, har kostnader för 20 kr (skatt,hyra, försäkring, reklam) arbetstid du tar 250:-/tim och du jobbar i 30 min så ta 125kr i arbetskostnad och så lite vinst sådär 5 kr kanske då har du pris till återförsäljare 160 kr

Till en kund i affär ska då få priset 160 kr x 2 = 320 kr

Hm – ja det drar ihop sig eller hur. Blir en del…

Din timlön är ju baserad på att du är egen företagare och själv måste betala in sociala avgifter och annat som äter upp i princip halva din lön så det får du också hålla koll på liksom moms och skatt…

Risker med att dumpa marknaden

Ett problem med för låga priser på hantverk är att marknaden dumpas dvs alla förväntar sig att ett par vantar som är handstickade ska kosta 125 kr för det tar Eva-Märta ju i marknadsståndet brevid. Problemet är att inte ens garnet betalas av den kostnaden och det gör inget för Eva-Märta för hon gör ju vantar hela tiden för det är så skoj och vill inget ha för jobbet alls nejdå det är ju så roligt om någon har nytta av vantarna.

Jovisst men för hantverkaren bredvid som har det som ett jobb får lov att ta 1225 kr för att kunna få kostnaderna att gå ihop och ändå bara ha 20 kr i timmen för stickandet… och säljer inget för Eva-Märta är ju så billig och bra. Det är ju för konstigt att den andra är så dyr precis som hemslöjden är  för där går det ju inte att handla…

Om vi inte tar betalt för vårt arbete kommer vi aldrig att kunna få betalt för det… dessutom får inte heller de som tar betalt något för det heller…

Hur få kunden att betala för arbetet?

Hur ska vi då kunna hålla en prisnivå som både kunder och hantverkande personer kan stå ut med?
I en annan blogg  Bautawitch hittade jag en rolig anekdot som jag skrivit av nedan.

Citat rakt av från Bautawitch:

En kvinna ville köpa ett vackert wraparmband och hittade en smyckestillverkare som gjorde precis sådana som hon önskade sig. Hon tyckte dock att det kostade för mycket och sa rätt ut att hon gärna ville köpa ett men att hon tyckte att hon tog för mycket betalt.

Smyckestillverkaren blev litet förnärnärmad men var ändå nyfiken på vad kvinnan tyckte det var värt:

– Hur mycket tycker du att jag borde ta för det?
Kvinnan svarade:
– Jag tycker du borde ta X kronor för läderremmen kostar si och så mycket och pärlorna så mycket. Jag har t o m räknat med vad knappen (låset) torde kosta.

Kvinnans förslag var mycket lägre än smyckestillverkarens orginalpris men hon svarade trots det:
– Ok. Jag levererar inom en vecka.

Kvinnan var mycket nöjd med sig själv och kunde inte låta bli att skryta inför alla sina vänner vilken bra ”deal” hon hade gjort.

En vecka senare kom paketet på Posten. I en organzapåse ligger det en läderrem, 2 strängar med pärlor och en knapp. Arg som ett bi kontaktar hon smyckestillverkaren:

– Hur kan du göra så här mot mig? Jag ville köpa ett armband och du skickar delarna till mig!?
Smyckestillverkaren svarar henne:– Du fick precis det du bad om. Om du tycker att det saknas något, så måste du betala för det!

Sensmoralen med den här lilla berättelsen är självklart att när/om du köper ett handarbete så är det inte bara materialet du köper utan även tillverkarens tid, arbete, kärlek och engagemang som krävs för att det ska bli, i det här fallet, ett armband.”
Slut på citat från Bautawitch

Grejen är nog att sälja till dem som är villiga att betala ditt pris. De som är beredda att ge dig lön för mödan och uppskattar en unik och handgjord sak.
De som inte gillar ditt pris är inte dina kunder, de är någon annans kund. 

Pristrappstege

Fast det låter så drygt och nonchalant att bara strunta i de som inte kan betala ett högre pris. Då är det smart att använda en sk pristrappstege. Du har flera varor för ett lägre pris ex 75kr och som de som är osäkra kan köpa för att se om de gillar dina saker. Exempelvis ett par örhängen som är enkla och inte har tagit lång tid att göra. Nästa steg så har du varor som kostar 200 kr och de har fler detaljer och har mer dyrbara råvaror. Sist men inte minst har du några varor som du har lagt ner massor av arbete på och som du är stolt över och de kostar 2500 kr. 

Då kan köparen välja om de vill testa dina enklare varor innan de vågar sig på dina dyrare. Att ha flera nivåer på dina priser kan vara nyckeln till att både locka kunder att köpa och att få dem att se värdet i dina produkter.

Det är alltid någon som får betala priset för lågpris

Det går inte att jämför sig med kedjorna i galleriorna för de kan köpa stora partier av kläder, smycken eller annat som produceras av någon med för liten lön – för hur annars kan deras priser vara så låga?

Det är nämligen så att det är någon som får betala priset för låga varor. Antingen får du dålig kvalitet eller så har de som tillverkat varan inte fått en skälig ersättning.

Video om hur du kan tänka när du sätter bra pris

Om du vill se en bra film på engelska om hur du ska sätta dina priser kan du hoppa hit:

https://blog.etsy.com/en/2012/etsy-success-the-art-of-pricing-for-profit-workshop/

Den är väldigt amerikansk, väldigt amerikansk, bara så du vet ;)  de är så duktiga på att ta för sig och det är vad du ska lära dig av den så den är bra…

Blev det enklare?

Sådärja, blev det enklare nu?
Nej skulle inte tro det. Ja nu sitter jag här och funderar om jag ska ta 85 kr eller 95kr för något jag enligt beräkningarna ovan ska ta 320 kr för om jag vill ha vinst…

Så det är enkelt att säga hur man bör göra och svårt att verkligen göra det.
Det är väl min slutgiltiga sensmoral av detta…

Graphics: Puglypixel

Rekommenderade inlägg