Naturen går i dvala under vintern medan vi människor går på högvarv och ska prestera som mest. Under sommaren då allt händer med explosiv energi i naturen lägger vi oss i hängmattan och ska hämta oss från vinterns kaos. Inte undra på att vi mår lite märkligt och känner oss lite trötta och sega i vintermörkret. Går det att vara i balans med årstiderna och gör det någon skillnad?

Rätt aktivitet på dygnet

Balansen mellan rörelse, energi in och sömn är viktigt varje dygn. Hur bra den balansen än är kan det bli knas ifall du gör rätt sak men på fel tid på dygnet – tex träning på kvällen gör mig för pigg att somna på en bra tid och ligger vaken för länge så jag blir groggy på morgonen…

Vi har balansen inbyggd i våra kroppar – de cirkadiska rytmerna – som utvecklats i samklang med naturen under vår evolution för att vi ska dra nytta av solljuset.

Så lyssna mer på kroppen för den vet hur och när den fungerar bäst och försöker hela tiden tala om det för oss med signaler som huvudvärk, trötthet, nedstämdhet eller glädje, styrka och välmående.

Människan har utvecklats efter jordens rytm med dag och natt och har skapat kroppen så den fungerar som bäst med olika funktioner på olika tider på dygnet. En balans med årtiderna och sin egen kropps rytm.

Hur förändrar kroppen sin rytm under ett dygn?

Bilden nedan är en generell förklaring om hur kroppen fungerar under ett dygn. Ett dygn i vår kropp är som en kort version av våra fyra årstider ute i naturen. Natten är vintern med sömn och vila, våren och morgonen för med sig ny energi med nystart. Sommaren och dagen är vår energiska tid då vi gör som mest. Hösten och kvällen är nedvarvning och reflektioner.

Om vi ser på tarmens rörelser så går allt långsammare ju senare på kvällen det blir för att kroppen ska få ro och vila sig. Äter du något sent dvs efter kl.20 så kommer tarmarna att behöva jobba igen efter att de hade ställt in sig på att ta det lugnt. Kroppen kommer därmed inte riktigt i rätt fas då det är dags för dig att sova och din sömn kan störas av magont eller gaser tex.

Circadian rythm in humans. Photo: Yassine Mrabet, CC BY-SA 3.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0), via Wikimedia Commons)

Ett dygn, ett år eller en livstid – cykler och årstider

Balansen kan sättas ut spel ifall du gör saker på en årstid som inte passar dig precis som en tidpunkt på dygnet kan vara fel för att äta. Det går att se livet som en cirkel av årstider, att man föds under våren och växer till sig och är sprudlande under sommaren, ålderns höst är lite långsammare och till slut blir det vintervila. Dygnet, året och livet är som ett varv av årstider.

För att göra allt lite mer komplicerat kan du även befinna dig i en annan årstid mentalt än vad som naturen är i – det är också det helt naturligt… Vad jag menar är att olika projekt du är aktiv i kan vara i olika faser av årstider. Du kan utbilda dig till något och frodas i det och sedan få uppleva skörden av ditt hårda arbete tills du hamnar i vila igen och börjar fundera på vilka nya frön du ska så dvs lära dig något nytt igen. Cirkeln är sluten och börjar om på ett nytt varv.

våren
våren spring

Inte bara mystiskt eller ockult

Det är inte något mystiskt eller ockult i att vi fysiskt och psykiskt är inställda på att ha olika energinivåer och funktioner igång under ett dygn, ett år eller en livstid. Det är hur vår evolution finjusterat oss till att kunna dra bäst nytta av vad varje årstid kan ge oss och hur vi ska sova för att orka med en ny dag som bäst.

Vi människor gillar rutiner och ritualer och redan för 12000 år sedan hittar forskare tecken på att vi uppmärksammande hur dagarna vid vissa tillfällen var lika långa och att under delar av året var natten längre. Vi människor märker att nu ändras det något, energin ändras och vi gillar att hitta sammanhang, förklaringar och berättelser kring det. Även utan klockor, teleskop och teknik märkte vi det och funderade på det.

Naturfolk som bodde långt från varandra som inte hade böcker, internet och telefoner för att kommunicera med varandra firade liknande högtider vid liknande tider. I alla fall tror vi att så är fallet eftersom mycket av de källor vi har är andrahandskällor. Det kan vara från när områden skulle kristnas och de hedniska firandena skulle omformas till att passa en ny religion och de bestörta prästerna beskrev sedvänjor som var svåra att få folk att sluta med. Eller källor från romare eller greker som ville få de riken de erövrat att anpassa sig till deras religion och tankevärld istället.

The wheel of the year

På 1950-talet sammanställdes alla de olika högtiderna som sägs ha firats innan kristendomen tog över till ”The wheel of the year”. Där var det fyra astronomiska dagarna utmärkta:

  • Vinter solståndet: December 20–23
  • Vårdagjämningen: Mars 19–22
  • Sommar solståndet: Juni 19–23
  • Höstdagjämningen: September 21–24

För att göra detta årshjul lite mer komplett letade man reda på olika högtider som tex kelterna firat och även blandat in Asatrons olika blot samt andra högtider som firades innan världsreligionerna tog över. Dessa placerades in mellan dessa fyra astronomiska dagarna.

Faktum är att många av de högtider vi firar idag är baserade på dessa dagar då de var så väl förankrade hos människorna att det var enklare att baka in dem i de kristna än att försöka göra helt nya. Det är samma princip som när man ska bryta en dålig vana, man ska ju helst byta ut den mot en ny som tar över vanan från den man vill få bort – att ta en vana man redan har och förändra den är enklare än att helt ta bort en. Vi människor är envisa vanedjur…

The festivities had shifted to December 25 by 273 AD, perhaps to take advantage of longstanding, well-attended pagan solstice celebrations. As far as their symbolism goes, the 1922 revision of Sir James George Frazer ‘s The Golden Boughcontains this eye-popper:

”In the Julian calendar the twenty-fifth of December was reckoned the winter solstice, and it was regarded as the Nativity of the Sun, because the day begins to lengthen and the power of the sun to increase from that turning-point of the year. The celebrants retired into certain inner shrines, from which at midnight they issued with a loud cry, “The Virgin has brought forth! The light is waxing!” The Egyptians even represented the new-born sun by the image of an infant which on his birthday, the winter solstice, they brought forth and exhibited to his worshippers.”

Sound familiar? Eventually, the existing solstice story may have simply been re-written as Jesus’ nativity, his presumed birth date of January 6 being rechristened the Festival of the Epiphany. (Washington Post has a great article about Christmas’ origins.) If the Star of Bethlehem is factual, though, it appears his birthday would have actually been in June or October, depending on the year in which he was born, which experts believe was not 1 AD.

Källa: https://bigthink.com/the-past/story-of-pagan-holidays/

Berättelserna i de olika religionerna är förbluffande lika varandra OCH de högtider som firades INNAN dessa världsreligioner formades – tycker inte att det gör religioner till en bluff snarare ger det mer tyngd – för vi människor är goda lyssnare, gillar att se mönster och att kategorisera upplevelser in i olika fack och få mening med dem. Ska ta upp Asatrons årshjul också framöver.

ljuset återvänder
Mot ljusare tider

Nyfiken på…

…hur de uråldriga ritualerna och högtiderna visar oss vad människor känt var viktigt under skiftningarna i årstiderna under i princip hela vår existens. Vi kan ha mycket att lära av de kunskaper som fördes vidare i sagor, sånger och högtider från förr. De var ofta sätt att föra vidare viktig kunskap över generationerna så att nästa kull av mäniskor skulle få bästa möjliga chans att må och leva som bäst under just den delen av årstiden man befann sig i. Närmast i tid just nu är IMBOLC som är ett firande av att våren är på gång.

Imbolc – 1 eller 2 februari

Imbolc eller Imbolg, även kallad Sankta Brigidas dag, är en keltisk högtid för att fira vårens ankomst. Den hålls vanligen den 1 eller 2 februari, ungefär mitt emellan vintersolståndet och vårdagjämningen. Tidigare firades den allmänt på Irland, i Skottland och på Isle of Man. Den är en av fyra keltiska högtider, tillsammans med Beltane, Lughnasadh och Samhain och motsvarar närmast den walesiska högtiden Gŵyl Fair y Canhwyllau. För kristna, särskilt på Irland, är det helgonkalenderns namn på Brigid av Kildares dag.

Imbolc omnämns i tidig irländsk litteratur och det finns bevis för att den varit en betydelsefull dag sedan urminnes tider. Dagen var ursprungligen en hednisk högtid för att fira fruktbarhetsgudinnan Brigida. Högtiden kristianiserades till en högtid till åminnelse av Brigid av Kildare, som anses vara en synkretisering eller snarare euhemerisering av gudinnan. Under Imbolc tillverkade man Brigidakors och en dockliknande avbild av Brigid, som kallades Brídeóg, bars från hus till hus eftersom gudinnan sades besöka hemmet under Imbolc. För att försäkra sig om att gudinnans välvilja brukade man iordningställa en sängplats för henne, och sätta fram mat och dryck. Klädesplagg lämnades framme så att även dessa kunde helgas av gudinnan. Brigid åkallades då man ville skydda hem och boskap. Man anordnade särskilda kalas, besökte heliga källor och det var också vanligt att bli spådd.

Även om många av sedvänjorna dog ut under 1900-talet lever några fortfarande kvar, och på en del platser har traditionen återupptagits som ett kulturevenemang. Under senare delen av 1900-talet har sedvänjorna tagits upp av keltiska nyhedningar och wiccaner. (Text: https://sv.wikipedia.org/wiki/Imbolc)

Kreativa brevens innehåll 2022

Det här är det som de kreativa breven kommer att hitta sin grund i under detta 2022 – har tjuvstartat under förra året såklart – iom jag vill utforska årstiderna och hur det påverkar oss och hur vi kan hitta balansen med hjälp av de cykler vi har skapats ihop med.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Rekommenderade inlägg