Prokrastinera – vara lat eller ha ett problem

Det går att raljera och säga att vara latmask har fått ett finare namn PROKRASTINERA. Händer det att du skjuter upp saker, kommer för sent eller undviker att göra saker du måste göra bara för att sedan få otrevliga konsekvenser av ditt handlande?

Ja jag kan tänka mig att de flesta av oss har upplevt det någon gång i livet. En del av oss gör så ofta eller rent av rutinmässigt. Det blir att prokrastinera och att ha ett problem med att ta tag i saker. Du kanske behöver ta en funderare i så fall över hur du ska hjälpa dig själv att kunna nå ända fram oftare. Det är ingen sjukdom utan ett beteende som går att förändra ifall det ger dig problem i din vardag och du känner att det är så opraktiskt att det påverkar ditt liv för mycket.

 

Bristande vilja och motivation

Det generella förklaringen av begreppet prokrastinering är att man har svårt för att komma igång, avsluta eller fatta beslut. Prokrastinering av en arbetsuppgift förorsakas av bristande vilja och motivation att påbörja eller slutföra uppgiften – det är en för trist eller stor uppgift att du undviker den tills att deadline närmar sig och du måste göra den med stress och ångest som följd. Alla som varit en elev eller student vet hur det kan te sig. Du tycker dig ha massor av tid innan ett prov och tycker att alla andra uppgifter är roligare än att plugga till provet. Många studenter har en väl organiserad socklåda, välstädat studentrum eller fullbokat gymschema just innan tentan. Det funkar ända tills dagen innan provet då du inser att nu är det bara att plugga hela natten som gäller för att hinna. Vettigt – nej. Stressande – ja.

Det finns dock sätt att komma ur dessa dumheter själv  – ifall du inte är så långt gången i din prokrastinering eller ifall den är orsakad av andra saker som ADD eller ADHD. Då du bör få hjälp med den biten först och du kan behöva en skicklig terapeut som kan guida dig rätt och/eller medicinering av en sjukdom som kan ge sig uttryck i prokrastinering. OM du däremot har en lätt prokrastinering som du själv känner du kan få bukt med eller att du lider av att vara rätt så dålig på att planera så finns några tips.

 

 

Sätt att få saker gjorda

Grundläggande för att få saker gjorda är att veta vad som ska göras och hur mycket tid de kräver och hur mycket tid du har att lägga på dessa saker.

Ett bra sätt är att skriva in alla kända aktiviteter under den kommande arbetsveckan på ett schema. Allt ska finnas med, från att äta frukost till jobb, träning och möten. De blanka fält som finns kvar ger en realistisk bild av hur mycket tid som egentligen finns över för andra projekt, som får skrivas in på schemat efter att de är utförda. Men när det är dags att ta tag i uppgifter som riskerar att skjutas upp, ska det göras i korta arbetspass på 30 minuter. På så sätt undviker man att planera in saker som inte blir gjorda och som därmed ger ångest. När de i efterhand ifyllda arbetspassen summeras fungerar det som belöning för produktivt beteende och ökar motivationen.

Kursiv text citat från: http://www.svd.se/korta-pass-bast-for-uppskjutare/om/idagsidan

Det går att ta tag i dessa uppgifter in i fler än bara 30-minutersintervaller, här är två liknande  sätt:

”Femminutersmetoden”

Korta pass är ofta bäst för uppskjutare. En arbetsuppgift som känns oöverstiglig och ångestframkallande kan bli överkomlig om man planerar att enbart ägna sig åt den en begränsad tid, och att då enbart göra uppgiftens första steg. En timer är ett användbart hjälpmedel för att tidsbegränsa aktiviteter. På så sätt kan man växla med lättare arbetsuppgift utan att riskera att man fastnar i dem. En timer kan också begränsa perfektionism.

”Tidsblock”

Organisera dagen i tidsblock om 45 minuter med 5-15 minuters paus emellan, och använd en timer. Avsätta exempelvis fyra tidsblock per dag för de mest koncentrationskrävande uppgifterna, då man arbetar avskilt utan att läsa e-post, med mera, under den tid på dagen då man är mest effektiv och kreativ, om möjligt enbart med papper och penna, i ett rum utan dator eller utan nätverk. Ett eller två block per dag avsätts för att beta av mindre krävande uppgifter som att besvara e-post, söka information och göra repetitiva uppgifter. Lämna datorn under pauserna.

Källor:http://div.dn.se/dn/pdf/Hogskoleguiden2015.pdf

 

Gratis PDF att ladda ner

Ladda hem arbetsbladet i PDF och starta dina tidsblock för att kunna fokusera på en sak i taget. Du hittar arbetsbladet HÄR. Då kan du skriva ner vad du ska göra och ha lättare att fokusera på uppgiften du avsätter 30-45 minuter till beroende på hur länge du tror du behöver och klarar av att fokusera på. Sedan tar du en paus och sist går igenom vad du ska göra härnäst.

 

 

Lycka till – till oss alla.

Det är förresten kebabens dag – då har du fått ett middagstips också :)